Nairobi, here we come!

Som utlovat fick vi ett mail i lördags med kopia på vårt adoptionscertifikat. Vi var otroligt nervösa att certifikatet skulle vara fullt med felstavningar men kors i taket, allt var korrekt. Vi bekräftade snabbt tillbaka att allt såg bra ut till vår advokat. B svarade att certifikatet skulle sändas med expresspost och vara hos honom som idag, måndag. Underbart, äntligen något som går smidigt, tänkte vi.

Igår spenderade vi dagen med att ta farväl av nyfunna vänner, både kenyanska och andra adoptionsfamiljer. Vi åt en avslutande brunch på Swahili Resort och badade en sista gång i deras fantastiska poollandskap. På eftermiddagen gick vi till Leopard Resort för att dricka en sista ”iced caffé latte” i sportbaren och Titus åt sin sedvanliga fruktsallad.

När vi ändå var på Leopard passade vi på att skriva ut några dokument, exakt 6 sidor, som vi kommer att behöva i Nairobi. Patrik var den som gick iväg för att fixa utskrifterna. Han är väl tillbaka om 5 minuter, tänkte jag. Tiden gick, ingen Patrik kom. Märkligt?! Efter mer än en halvtimma dök han upp med ett leende på läpparna. Du skulle bara veta vad som hänt, sa han. Berätta, berätta, utbrast jag nyfiket. Det visade sig att när P kom till resortens internet-café så fanns det ingen fungerande skrivare eller rättare sagt det fattades sladdar. (Notera att vi dagen före hade frågat om det gick bra att skriva ut och fick då svaret ja). Den ansvarige datakillen i rummet försvann och kom efter en stund tillbaka med ett trassel av sladdar. Efter många om och men var printern inkopplad. Då gick det helt plötsligt inte att välja skrivaren på datorn. Då bytte han dator och då gick det bra. Eller bra och bra. När dokumenten väl skulle skrivas ut, ja då fanns det bara gröna papper. Och det hade ju inte känts bra att lämna in kermitgröna papper till myndigheter. Samma snubbe sprang återigen iväg och kom sedan tillbaka med en hög vita papper. Äntligen, tänkte Patrik! När dokumenten väl kom ut så var bläcket utsmetat och fult. Nya försök gjordes men det blev fel varje gång. Då kom geniet på att datorn var kopplad till en printer i receptionen. Vad säger man? Patrik fick tillslut sina dokument, på vitt papper och utan kladd.

Till klockan nio i morse hade vi beställt en taxi för att ta oss runt på ett par ärenden. Klockan 13.00 skulle Patrik sedan åka till vår advokats kontor i Mombasa för att hämta upp certifikatet. Flygbiljetter till Nairobi hade vi preliminärbokat till imorgon bitti.
Precis när vi skall hoppa in i taxin ringde Patriks telefon. Det var vår advokat. Han sa att han hade ett litet problem. Det visade sig att han inte hade fått certifikatet ifrån Nairobi. Du skämtar, tänkte vi?! Dokumentet hade inte skickats i lördags som lovat. Helt otroligt. När kommer du att få certifikatet då, frågade vi? Förhoppningsvis tisdag morgon. Det var bara för oss att boka om flygbiljetter, boka av taxin som skulle hämta upp oss på Nairobi flygplats, boka av taxin som skulle köra oss till Mombasa flygplats, avboka taxin för Patrik till advokaten etc. Stressigt värre och samtidigt stod taxichauffören och väntade på oss för att tas oss runt på vår ärenderunda. Till slut kom vi iväg. Först blev det ett ärende till banken för att betala in sista hyran på vårt nuvarande hus samt hämta ut pengar. Därefter bar det av till en annan bank för att betala in pengar till svenska ambassaden för Titus pass som vi senare skall ansöka om. Vi passade även på att printa ut lite fler dokument som vi glömde igår. Denna gång gick det mycket snabbare. Sedan bar det av till posthuset en sista gång för att se att vi inte hade något som väntade på oss. Nästan anhalt blev ”fotobutiken” i Ukunda. Det var dags för Titus första passfotografering. Det gick mycket bra trots att butiken var lite suspekt och hade ett konstigt namn, Snappy Snap.
Påvägen hem hann vi med en tur till Nakumatt för att handla lite mat också.

Under tiden Titus tog sin eftermiddagslur så passade vi på att packa, städa, slänga och lägga undan saker som vi skall ge bort.

Nu sover Titus gott i sin säng ovetandes om vad som komma skall. Patrik och jag sitter ute på altanen en sista gång och njuter av den kenyanska kvällsvärmen.

Imorgon bitti stänger vi dörren till Villa Twiga för gott. Känns mycket konstigt då det har varit vårt hem de senaste 7 månaderna. Men det känns också underbart då vi inom kort kommer att komma hem till Sverige. Bara en liten mellanlandning i Nairobi först.

Klockan 9 kommer taxin och hämtar upp oss för att ta oss till advokatens kontor. Vi hoppas att certifikatet då har kommit till Mombasa för senare på eftermiddagen går flyget till Nairobi och det vill vi inte missa.

Hej då Diani och tack för denna fantastiska tid.

Ps. vill bara berätta att vi känner oss fortfarande inte helt ”safe” inför morgondagen. Patriks namn är nämligen felstavat på flygbiljetten och vi har försökt ändra två gånger utan att lyckas. Hur svårt kan det egentligen vara att skriva Patrik utan ck? Vi tar en chansning och hoppas att ingen märker något vid incheckningen.

Annonser
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

6 kommentarer

  1. Ingela

     /  7 april, 2014

    Hej hela familjen!
    Tack för alla fantastiska upplevelser vi fått läsa om via er blogg!
    Ett stor välkommen- hem- kram väntar er!
    Ingela

    Svara
  2. Mathias

     /  8 april, 2014

    Så då äntligen e ni på väg!! Riktigt skönt för er och välkommen hem till Sverige och västkusten! /Mathias

    Svara
  3. Anneli Holm

     /  9 april, 2014

    Hoppas nu allt det sista går galant för en gångs skull. Ses snart!

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Katarina Harrison Lindbergh

kontakt: katarina.lindbergh@live.se

Familjen Siiras Kenyaresa

och hjärtat inom mig log

Familjelängtan - vår berättelse!

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

A journey for James

About our adoption of little James in Kenya and a fantastic journey for the Johannsens to become a family

KENYA - Början på vår gemensamma resa

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

Kenyahjärtan

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

Pappa Tomas, jag vill ha ett ninjaträd!

min resa för att bli pappa

Vägen mot tre

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

kodak Moments

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

Kenyaliv

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

Reseblogg Feed

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

mwanangu

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

Familjen Möller

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

3 blir 4 i Kenya

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya

Familjen Fredriksson, när vi två blir tre....

Följ med på vår spännande adoptionsresa från Sverige till Kenya